apanlina

Måste säga att det var en av de lättaste och skönaste springturerna jag varit med om. Tack vare att det aldrig blev tråkigt. Bestämde mig sekunderna före start att jag skulle skippa musiken i lurarna och TUR var väl det. Hade tappat allt fokus, all koncentration jag hade var jag tvungen att lägga på att inte springa på någon eller själv bli påsprungen, hela vägen. Vanligtvis smalnar ju klungan ut efter ett tag, men det var verkligen fullt i spåret hela vägen i mål. Intressant upplevelse. Har aldrig haft så ont i benen som jag hade de sista fyra kilometrarna. Så otroligt smärtsamt :') men lyckan att övervinna smärtan <33